Trots allt som har hänt så har vi ändå kommit så långt fram i dressyren. Det är mycket som har blivit så mycket bättre än vad det har varit. Lång väg kvar såklart. Men vi är ändå en god bit på väg :) Jag är så stolt över honom! Över oss! Fy tusan som vi har kämpat. Så många tårar och oroliga dagar.
Idag går alla mina tankar till min tränares häst som har skadat sig under ögat och har en jobbig tid framför sig. Jag håller alla tummar jag kan för att hon ska bli frisk så snart som möjligt.
Imorgon har min medryttare honom och på söndag ska jag rida lite lektion för en vän till mig. Vi analyserar ihjäl oss båda två och nördar in oss för att hitta lösningar som fungerar för oss. Det ska bli riktigt kul att träna nu när han fått kiropraktor behandling. Han skall gå ett ordentligt jobb så han blir trött. Så något säger mig att jag kommer att vara svettig som tusan på söndag eftermiddag. Men jag längtar!
Sov gott alla läsare! Om jag har några kvar :)