Men, av någon konstig anledning så är det när jag känner så som det blir som allra bäst!!! Mycket riktigt! Skrittar ner på ridbanan & redan när jag kommer ut på banan så tar han för sig i skritten, skrittar på bra framåt & skrittar igenom hela kroppen. Jag behöver inte skänkla eller gå på honom utan han bara går där med ett bra driv. Låter honom skritta fram en stund innan jag börjar arbeta honom lång & låg innan jag plockar upp honom i formen lite. Han är såååå fin & lyssnar verkligen på mig & mina hjälper trots busvädret!
Travar och ställer lite när jag rider serpentinbågar. Han har bra driv & jag känner direkt att det är DET som är vad jag ville uppnå med det här passet. Glädjen, trycket i steget, rörligheten, följsamheten för mina hjälper. Vi gör några övergångar från trav till skritt & sen upp i trav & han är så fin! Jag bestämmer mig för att det här räcker! Den här glädjen & fina känslan ska få avsluta passet. Jag red i 30 min max! Men idag räckte det! Känslan var underbar! Den tar vi med oss :)
En nöjd häst får gå ut till vännerna i hagen, matte får tömma plånboken & köpa ett nytt täcke - IGEN!